Nya rutiner

Nytt jobb! Har kommit gängorna för nya rutiner nu, nya jobbet rullar på och det går riktigt bra. Jag är redan anmäld till lite häst-kurser under hösten, då jag blev anställd för att ha mer hästkompetens. Kul kul kul!
Har ordnat extra boende nära jobbet, ska veckopendla tills K är klar med sin utbildning. Halmstad är väldigt trevligt! Supermysig stad, över förväntan, och nära havet med fantastiska stränder att promenera på. Trevliga djurägare i distriktet också.  Det här kommer bli bra!


Val.

...fortfarande ledig i sommarhuset! Det blåser mycket idag och har regnat ett par skurar varje dag, men det gör inget. Det är skönt att bara slappna av och inte göra så mycket. Igår åkte vi till Løkken som ligger på västsidan mot Skagerrak, det var häftigt att se vågorna! Jättemysigt samhälle faktiskt med stort urval av restauranger. Vi åt på en supergod fiskrestaurang.

Idag har jag tagit tag i saker som samlats på hög - pensionsval och läsa på inför riksdagsvalet som ju närmar sig. Jag kan varmt rekommendera SVT´s "kompass" ( http://valpejl.se/kompass?ramverk=ja ), man svarar på 50 frågor och kan läsa argument och bakgrund till varje fråga, och sen får man se hur väl man matchar med partierna och dessutom matchning med valbara personer!
Mina resultat matchade väl med vad jag misstänkte innan, det känns bra. Plus att jag nu fick ett par namn som jag kan rösta på som står för mina åsikter.

Pensionsval däremot är en djungel. Det är nästan omöjligt att jämföra de olika pensionsbolagen. Frågan känns viktig men är så trasslig och det är ett stort motstånd att ta itu med det. Jag väntar lite till... Hur har du valt? Traditionell försäkring eller Fond? Vilket bolag? Tips...?



Vy över Skagerrak en blåsig augustidag.


Översvämmad strand och badhytter så långt ögat kan nå, som påminner om varma soliga sommardagar. En sådan dag ska vi åka hit igen.

Don´t wait for the perfect moment, take a moment and make it perfect!

En bättre version av mitt motto

...det blir vad man gör det till...


Ha en bra dag!





bild på min fina brudbukett. (gjord av Anna Gouteva; Davidshall i Malmö)




Hösten!

Nu känns det som om hösten är här. Sitter i sommarhuset och tar det lugnt, det är mulet ute vilket gör att man med gott samvete an sitta inne med öppna dörrar till altanen och se film, läsa böcker, surfa eller ja faktiskt - plugga lite grann (behöver repetera kossors sjukdomar). Vi tar lite cykelturer/promenader på dagarna, badar lite bastu, har åkt in till närmsta stan och ätit lunch en dag. Inte så sugen på att bada i havet, fastän det  bara är ca 100 m till stranden - jag tycker det ser så kallt ut...

Sommaren blev kort, men väldigt intensiv kan man säga! Sommaren började sent efter en lång vinter, sen extrem värme (med peak på 35 grader i skuggan när jag gifte mig) och nu är det mest mulet och rätt svalt. Hoppas hösten blir vacker! Jag gillar egentligen alla årstider bara det är soligt och inte blåser allt för mycket.

Hösten i alla fall, kommer bli väldigt spännande. Jag har fått nytt jobb som distriktsveterinär på annan ort, där vi hoppas att K även kommer kunna göra sin AT efter att han är färdig läkare i januari! Så det blir till att veckopendla tills våren då han också kan flytta dit. Nu letar jag boende på orten, har hittat lite alternativ som jag ska kolla på första veckan jag jobbar (börjar 31 aug). Dessutom ska jag provrida en häst som jag tänkt rida två kvällar i veckan - jag är sååå ridsugen! Har inte ridit sen i januari ungefär, så nu har jag stall-abstinens. Även om jag dagligen arbetar med hästar i sina stallar, så saknar jag att pyssla om och mysa i stallet och att rida - både rida ut och träna dressyr och kanske lite hoppning med. Så att vara medryttare blir lagom nu - jag hinner inte med egen häst på heltid och kommer ju som sagt veckopendla så det här blir en bra lösning. 

Det blir en härlig höst!

 




Semester, aaah.

Så är sommarvikariatet över, nio väldigt lärorika och fantastiska veckor med underbara kollegor, trevliga djurägare och det bästa av allt; numera friska djur! En sån tillfredsställelse det är att kunna göra djuren friska igen och djurägarna blir så tacksamma!

Nu njuter vi av ledighet i två veckor och äntligen lite umgänge med varandra, jag och min man. Helgerna när jag varit hemma var så intensiva, sommaren har verkligen gått så FORT! (som den av outgrundlig anledning gör varje år..).

Taxi-veterinären

Igårkväll hände en skojig grej på jouren. 23.30 ringde en bonde om en ko med kalvningsförlamning. Jag tog vägbeskrivning och gav mig iväg för att ge den kalk. Väl framme i kolmörkret (en gata med flera bostadshus och kohagar på andra sidan vägen)  stod en man och vinkade åt mig, jag vevade ner rutan så sa han att jag skulle köra in framför huset. Lite underligt tyckte jag, var är ladugårn? har han korna på tomten bakom huset!?
Ut på verandan kommer ett gäng vuxna, alla glada i hatten, de tittar förundrat på mig och jag på dem - ska jag få publik ikväll? Det visade sig att killen på vägen trodde jag var deras taxi!!! och de skulle hem från festen! hahahah, istället för taxi kommer veterinären mitt i natten. Deras taxi kom en minut senare och jag körde till bonden, som hade ladugården ytterligare 100 m bort på samma gata. Och där stod han och vinkade in mig...


Mitt sommarjobb som veterinär.

Nu har jag jobbat som veterinär i 8 veckor. Ett sommarvikariat har fått bli starten på min karriär - och jag är jättenöjd med det. En fantastisk arbetsplats med fantastiska kollegor har förgyllt min sommar med många intryck, erfarenheter och minnen. Jag har fått arbeta självständigt och det har gått riktigt bra! Långt över min förväntan - och alla djurägare är så trevliga. Jag har träffat många olika typer av djurägare med många olika djur som jag har behandlat och fått friska igen - en enorm tillfredställelse och glädje, inte bara för mig. Det känns så bra att kunna hjälpa.

Det tyngsta i sommar har varit när djuren inte kan räddas med någon behandling och avlivning är ett måste, eller när djurägare inte längre vill ha deras friska djur (och ingen annan heller) så man måste ta bort dem av den anledningen. Jag har fått ta bort hundar, katter, marsvin och hästar i sommar. Alla gånger har det gått bra med ett snabbt insomnande.

Det mest radikala fallet i sommar var nog en häst som brutit benet så att det var helt av i en öppen fraktur. Den gick inte att rädda och jag fick rycka in så snabbt som möjligt för att hästen inte skulle lida länge.

Det fall jag nog är mest stolt över var en liten häst med kolik, som ägaren inte ville skulle åka in på klinik av kostnadsskäl (den var oförsäkrad). Den var riktigt riktigt dålig med toxiska slemhinnor och inga tarmljud alls och hög puls, men jag lyckades efter många timmar och olika behandlingar få den frisk igen och har varit frisk sedan dess!

Det roligaste med mitt jobb är att det är så omväxlande. Vissa dagar har jag smådjursmottagning på stationen, där jag fått göra utredningar, opererat lite, konultationer eller kanske bara vaccinerat eller chipmärkt. Andra dagar åker jag omkring i det otroligt vackra distriktet till hästarna och kossorna och behandlar dem i sina egna miljöer, allt från mastiter, koliker, fånghästar, kalvningsförlamningar, hältor, hovbölder, besiktningar, tandraspningar på häst och massvis av vaccinationer. Inget fall är det andra likt, man träffar mycket folk, olika djur, olika fall - nya utmaningar hela tiden och massor av nya erfarenheter - väldigt stimulerande!

Jag tror faktiskt att jag har världens bästa jobb- det är i alla fall mitt drömjobb!




Helg-jour!

Sitter på helgjouren, min första faktiskt. Jour har jag dock haft förut på vardagkvällar/nätter, men det är lite speciellt med en helg.

Har nu äntligen fått lite paus, hoppas faktiskt att kvällen blir lugn.. Sedan jag gick på jouren igår efter arbetet kl 17 har det hänt saker hela tiden - tre resor på kvällen och två idag plus lite telefonsamtal/konsultationer från oroliga djurägare. Rätt bra fall jag fick; igårkväll var det en häst-mastit, en jättehalt häst som hade hovböld och en ponny med fång. Idag har jag tagit hand om en ponny med kolik, den var riktigt dålig så jag fick remittera den till klinik där den (har jag fått veta) buköppnades. Hoppas den blir frisk! Det är det som är glädjen i jobbet - när man får djuren friska igen.
Därefter åkte jag till en ko som tappat aptiten tvärt, en av hennes magar hade hamnat på sniskan så vi fick rulla henne så den kunde hamna rätt igen. Det ser ganska roligt ut faktist! När hon låg på rygg passade jag på att sy fast magen i buken så den inte skulle hamna på sniskan igen.
Nu har jag suttit och skrivit alla journaler - det är väldigt mycket administration som veterinär också.
Men jag älkskar mitt jobb!!!

Får se om kvällen bjuder på något spännande...
Nu behöver jag iallafall en rejäl dusch (det är inget glamour-jobb att vara veterinär precis) - sen ska jag snacksa och kolla lite på film i väntan på att telefonen kanske ska ringa.

//Vet in duty


Tiden som går och går

Efter lite påtryckningar så är det väl dags att skriva igen.. Tiden bara flyger, är det så när man blir äldre att tiden accelererar? Känns som nyss det var jul.

Julen var närmre bestämt förra helgen, den 24 jul(i), då jag och min man numera, åkte till hans kusin Rikke med familj i Köpenhamn för att fira jul i juli, en försenad julmiddag som inte hanns med i julas. Julmusik, dansk julmat, Rikkes fantastiska Ris a la mande med mandel-present, vin och god stämning var en höjdare - något vi kommer fortsätta göra i framtiden, närmsta lördagen omkring  den 24 juli.
   Faktiskt så är det inte bara vi, i parken Bakken utanför Köpenhamn samlas denna lördag alla tomtar från hela världen för att ha konferens, om när på året julen ska firas. Tusentals rödklädda tomtar kan beskådas. Och - som alltid - så kommer de fram till att julen ska hållas den 24 december. Men danskarna kallar det för "Jul i juli"!

Sommaren har gått snabbt, jag jobbar för fullt på mitt första riktiga jobb, det är fantastiskt roligt! Det är ett sommarvikariat som jag veckopendlar till, så det är bara på helgerna jag varit hemma. Men tiden går ju snabbt när man har roligt! Helgerna likaså.

Den bästa helgen, och den absolut varmaste, var 10 juli då jag gifte mig med min kärlek sedan 10 år. Nästan alla våra vänner och familj kom och förgyllde den med oss, det var helt underbart! Men även denna dag gick alldeles för snabbt, hade velat göra om den i slowmotion... Så många intryck, känslor, så många vänner man vill hinna prata med! Bröllopsresan är planerad till senare, i en period när Sverige är som kallast och mörkast och mannen min har tagit sin examen.

Tre veckor dessförinnan var min möhippa. Då jag tyckte alla tjejer var struliga innan så hade jag listat ut att den skulle bli den 3 juli. Så jag bokade in mig på jobb som travbaneveterinär söndagen den 20 juni då jag visste att mannen skulle på sin svensexa... Inte så himla smart! Men möhippa blev det, 19 juni, en härlig dag med aktiviteter på dan med dans till favvolåtar på natten med mina härliga vänner. Och jobbet dagen efter gick jättebra trots lite för lite sömn!

Övriga helger har jag umgåtts med mannen <3 , vänner, släktingar, vi har varit ute och ätit mycket, varit bjudna på fester och kalas, ja det har inte varit ont om aktiviteter direkt! Igår var vi förresten på bio och såg Inception, den kan jag varmt rekommendera!

Nu har jag två veckor kvar på mitt sommarvik, sen åker vi på efterlängtad semester i sommarhuset söder om Skagen innan nya äventyr väntar i höst. 
 




Att ordna ett bröllop

Nedräkningen är igång!
Nu är det två månader kvar till vårat bröllop. Det som från början var tänkt som ett enkelt trädgårdsbröllop på gården där jag hade hästarna, har nu flyttat in på ett slott/museum med allt vad det innebär. Jag gillar att anordna fester och har några lyckade i bagaget, men jag kunde inte föreställa mig hur mycket planering och jobb det var bakom ett bröllop!
Att ha ett "enkelt" trädgårdsbröllop var inte bara bara. Det skulle bokas catering, serveringspersonal, hyras tält som minst 70 pers får plats i (det var rätt dyrt men nödvändigt så man inte behöver oroa sig för regn), montera tältet, städning och disk, dukning, belysning, bord, stolar, porslin, dukar (bara en sån sak), ljudutrustning och logistik för gästerna...

Det blev lika dyrt som att anordna det i en restaurang men mycket mer jobb, eftersom allt ingår i kuvertpriserna (dukning, personal som serverar och städar, någon som lagar maten, bord stolar mm mm). Det skulle alltså väljas ställe att vara på, och välja något i god tid i rätt prisklass samt självfallet ett ställe vi vill vara på. Det blev många samtal för att jämföra och höra sig för, och vi hittade tillslut ett ställe vi båda är mycket nöjda med.

Sen skulle det ordnas med inbjudningar - ett rätt omfattande pyssel och att alla ska få dem i tid. Mitt i all planering blandat med mycket nytt i "Livet Utanför Bröllopsyran" upptäckte vi att datum saknades i inbjudningarna... Hahaha! Jag tror det kommer bli en snackis! Vi får väl se hur många som dyker upp...  :o)  Dock har vi faktiskt en hemsida (!) där all info står så det blev ingen katastrof, men ändå... Dessutom fick vi strul med postgången, så man kan inte förutsätta att det ska löpa friktionsfritt!

Allt ska planeras och väljas; klänning, skor, köpa underkläder, välja brudbukett, smycken, välja ringar (DET var ett projekt men nu är vi mycket nöjda), skrivas önskelista, placeringslista, välja meny, välja musik till bröllopet, vigselförrättare, vigsellokal, frisör, sminkös, fotografering, .. Listan är låång och allt tar tid, det ska väljas med omsorg.

Men nu är nästan allt på plats! Det känns fantastiskt och jag längtar såå tills vår dag. Nästan alla våra gäster kommer - det kommer bli en mycket lyckad fest. Och jag blir gift med min kärlek! <3

Alla kan inte vara på topp jämt!

Missunnsamhet är en förfärlig egenskap som -tyvärr-, många människor besitter. Har märkt av det lite smått på sistone. Så jag känner att jag behöver ge min syn på den saken. Summan av kardemumman i det hela är att än en gång vara positiv och vara glad för andras skull.
De människor som inte klarar det kan inte glädjas med andra utan att jämföra med sig själva.

Man ska vara glad för andras skull om det går bra för dem!

till exempel, om någon annan får pengar, så ska man ju inte sura över att man inte har pengar själv. Den egna ekonomin blir ju inte sämre för att någon annan fått det bättre. Eller om någon annan är glad för något som hänt, så var glad för dens skull, var inte sur för att det inte går nåt vidare i det egna livet! Det ena har ju inte med det andra att göra - det är ju inte (förhoppningsvis) på den andres bekostnad som det går bra för den första!

Unna den andre dess glädje, ge den det! Man måste kunna berätta för andra när man är glad för något utan att få i huvet att den andra har det så dåligt. Ska den första få dåligt samvete för det!? Jantelagen. Hemskt.
 Det kostar ju inget att glädjas med andra, det går ju inte sämre för en själv för det! Kom ihåg det.

Ta inte lyckan ifrån dem. Spara dina sorger till ett annat tillfälle i så fall, om du behöver prata om dem. Och jämför inte!!! Säg inte "det går ju så bra för dig nu och bla..bla.. och för mig går det så dåligt blabla..."! Vad tjänar det till att ge den det går bra för dåligt samvete och sitta och självömka sig? Som sagt, det ena har inte med det andra att göra. Alla kan inte vara på topp jämt och samtidigt. Så är det bara. 

Om det inte går så bra så ska man tänka så positivt man kan ändå, vilket jag ju bloggat om en del tidigare.
Man måste jobba med sig själv hela tiden för att bli en bättre människa! Bara man har mål (med allt) så är det lättare att sträva.

Så kämpa på!  :o)




Always look towards the sunshine, and the shadows will fall behind.

Det var det ett tag sen jag skrev och det har hunnit hända lite grejer sista månaden...! Examen 3 mars, köpte ny bil 5 mars, fyllde 30 och hade kombinerad examensfest 6 mars och började nya jobbet som veterinär 8 mars. Inte så dåligt tajmat va? :-)

I övrigt är det många runt mig som verkar nere av olika anledningar. Det har varit kallt och mörkt länge som säkert har betydelse för sinnet, även om (som jag ser det) snön har livat upp vintern i år. En normal Skånevinter är ju annars grå, lerig, blåsig och regnig.

Jag känner att jag måste sprida lite positivism igen och ladda upp er inför att våren nu närmar sig! :O)

Det är helt ok att känna sig deppig. Men man behöver inte se allting så svart när det är uppförsbacke.
Man måste inte försöka vara glad inför andra för deras skull, men ett sätt att orka med sig själv och sin egen situation är att försöka (när allt känns jobbigt) att tänka och fokusera på det  man har som är bra. Om du vantrivs på jobbet tex och det syrar ner hela din tillvaro, kanske du lan tänka på att du bor bra, har sambo, tänka på dina vänner som tycker om dig, du kanske har häst (bara det är ju en lyx!), bil, ok ekonomi, du är frisk...  plötsligt känns problemen inte så stora längre. Man får mer perspektiv och distans till det genom att tänka på hur bra man egentligen har det, vilket gör (iallafall för mig) att det blir lättare att ta tag i problemen och tänka konstruktivt hur man kan göra något åt dem. Eller åtminstone stå ut med att de är där.

Misströsta inte, tänk på det som gör dig glad, även det lilla! 

Kom ihåg; Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.  




DVM to be!

Bara.. två veckor kvar tills jag blir veterinär!!! Kalas!!! Men först ska vi ju bli klara med specialet. Vi har precis varit på Jylland (Viborg) och fått hjälp av en av våra handledare där på Århus universitet, hon är agronom och forskar på hästens beteende. Hon hjälpte oss att analysera hästarnas beteende på filmerna från vår försöksdag, och sen gjorde vi statistik på det. Nu ska vi på en vecka skriva resultat och diskussion, sen börjar artikeln bli klar! Den tredje mars försvarar vi det på skolan då vi presenterar vad vi kommit fram till och blir utfrågade av en censor och vår huvudvägledare. Kom gärna och titta!

Därefter firar jag min examen och 30-årsdag (6 mars), för att den 8 mars börja nya jobbet som veterinär. Det kommer bli fantastiskt skojigt och spännande, verkligen! Men jag har också kommit till en insikt, att jag kommer ha ont om tid för annat. Jourer och plugga på mina fall (man kan aldrig lära sig för mycket) gör att jag kommer få dåligt samvete för att jag inte hinner satsa på hästen så mycket som jag vill. Gör jag något vill jag kunna göra det ordentligt.
Så Candy har åkt tillbaka till Norrköping hos Anna. Hon är nyopererad och prognosen är osäker, veterinären som opererade tror att det kommer bli helt bra så det glädjer mig och jag hoppas verkligen det, hon är ju en så fin häst. Känns tråkigt att inte ha henne själv, men det är synd om det inte heller blir något av henne eftersom hon förmodligen kan bli något bra förutsatt att hon blir bra i benet. Anna får ta och skicka lite bilder och rapporter!



Candy bugar! Lite tricks kan hon allt. Får se om hon spexar nåt hos Anna, hihi!

Överslagshandlingar

Sitter och försöker koncentrera mig på att repetera genetik (DNA-sekventering och analys) inför genetikjobbet imorrn (mitt extrajobb på skolan, som instruktör på de yngre veterinärklassernas räkneövningar).

Är bara så totalt omotiverad att läsa på om det, när det 1) finns 1000 roligare saker att göra och 2) specialet borde prioriteras. Men det är ju ett jobb med bra pengar, som är väl behövliga nu när jag förbrukat mina 6 års studiemedel hos CSN. 

Så här sitter jag och har alla uppgifter framför mig. Men jag lyckas bara inte ta mig igenom det. Jag kikar lite på Facebook. Jag går och diskar (!). Jag ringer nån. Bloggar. Och sådär håller det på.. Överslagshandlingar. Känner ni igen det?

Lika bra att ge upp för nu, och försöka senare igen (typ imorrn innan jobbet? jag jobbar bäst under tidspress!), så jag kan göra nåt vettigt nu istället... Som att reka stället som vi ska ha bröllopet på!

(speciale-analysen sätter ändå inte igång förrän vi får filmmaterialet på fredag så det gäller att passa på när man kan).




rosettplockare

Följde med en vän igår till hennes första dressyrtävling med hennes nya häst. En jättefin häst på 10 år, och J är en duktig ryttare. Men de hade anmält sig till en lätt C - hon ville gärna ha en placering sa hon på sin första tävling. Jag fnös lite - tycker att det känns taskigt mot dem som faktiskt är på lätt C nivån, man tar deras placeringsmöjligheter ifrån dem. Och så undrar jag var presitigen och stoltheten ligger om man vinner en rosett i en så låg klass, som är långt under den nivå man själv är på? Klassindelningarna finns ju för att man just ska kunna delas in i nivåer och tävla mot jämlikar.

Hursomhelst. Väl på framridningen till klassen fanns det bara ryttare med flashiga hästar med sprättiga spänstiga rörelser á la högre dressyrklassnivå. Och enligt startlistan var ingen av hästarna unghäst - som man annars kunde tänka sig att de var ute på första tävlingen för att få lite rutin. Men nej, de flesta ryttarna var beridare på hästar som alla var äldre än 7 år. Vad håller de på med? Var är ekipagen som egentligen borde tävla lätt c??? De hade ju inte haft en chans i detta startfält. Plötsligt hade min kompis konkurrens - och mycket riktigt fick hon heller ingen placering med detta motstånd, även om hennes prestation var bra och det såg trevligt ut. För det är väl det som är grejen med lätt C, att vägarna är fina och hästen är eftergiven? Vilka tävlingar ska de på faktiskt lägre nivå tävla på nu? Alla vill ju tävla för att kunna ha en chans till placering, trots allt.
Jag tycker det är lite tokigt. Domaren eller nån borde skriva i protokollet till ryttaren att de är för bra för klassen, är man på en viss nivå borde man alltså inte få starta i lägre klasser. Eller om dessa verkligen är på lätt C nivå, hur ser då lätt B och lätt A ut idag? Jag trodde själv att jag låg på lätt A nivå eftersom det är de rörelserna jag tränar till vardags...men nu vet jag inte. Dessutom premieras hästar som avlats till att röra sig flashigt istället för att bedömma själva ridningen och kommunikationen hos ekipaget. Men det är domarna som dömer och ryttarna vill bli placerade - då verkar alla medel vara tillåtna. Även rollkur/hyperflexion som träningsform. Men det är en helt annan historia.




Stora försöksdagen

Sista tentan är avklarad med högt betyg! Känns väldigt bra. Fick prata om en hästpatient vi haft under hösten, och allt om dens symptom,  vilka undersökningar vi gjorde och resultat, vilka olika diagnoser den kunde ha och så vilken vi kom fram till och varför. Sen plan för hur den ska bli frisk såklart, själva behandlingen. Den patient jag fick prata om hade kolik och chock, så det fick jag berätta om. Diagnosen var peritonitis (= bukhinneinflammation, alternativet den kunde ha var proximal enteritis). Det var kul! (och om ni undrar så blev patienten frisk!)

Sen dess är det specialet (examensarbetet) som gäller. Vi har förberett försöken vi vill göra i snart ett års tid, som jag skrivit tidigare så är det otroligt mycket att planera och ta hänsyn till och ordna med, både praktiskt, teoretiskt och byråkratiskt. I veckan körde vi upp till Strömsholm för att hämta en accelerometer/limb-facing system, som kan mäta hästens rörelsemönster. Man sätter små sensorer på hästens ben, sen mäter den symmetrin i gångarterna så man kan upptäcka ojämnheter och evt hältor. Vi körde upp måndagen och hem på tisdagen, i snöoväder. Kom hem kl 04 på morgonen, men vad gör man inte? :-)
På måndag kör vi till Århus på Jylland istället, där vi ska få hjälp av en till av våra (4st) handledare.

På onsdagkvällen, dagen innan försöken, fick vi veta att ridhuset vi skulle hålla till i var dubbelbokat. Suck. Så nog har det gått upp och ner in i det sista!
Dagen D var alltså igår, torsdag den 4 februari. Dagen allt bara skulle fungera, eftersom vi inte fått  någon dag att testa allting på. Och bara en halv dag att genomföra försöken - det är tajt! Men vill man så går det, med ett detaljrikt försöksprotokoll och flera personer som hjälpte till att organisera och genomföra dagen så gick det.
På plats var flera tjejer från ridgymnasium som gjorde iordning hästarna och värmde upp dem, en som skötte protokollet och såg till att det hölls, en tidtagare, en som skötte flowet i uppvärmningsarenan, en som har koll på stället vi var på och ordnade med ridhuset, en kameraman från ett filmbolag vi hyrt in som skulle filma hästarna från mitten av volten de skulle tömköras på,  Sveriges duktigaste tömkörare (!) hela 9 hästar som är i träning och representativa för studien, och så vi, som skötte limb-facing systemet. Och allt flöt på! Det kändes mäktigt att stå där och se hela spektaklet, som jag och Jessica åstadkommit. En dag över förväntan!!!

Nu återstår bearbetning av materialet, vilket är omfattande men också väldigt spännande. Vi har fått datum att försvara specialet den 3 mars, mycket snart alltså. Så jag har att göra... Kom gärna och lyssna på försvaret!
För den som glömt handlar arbetet om hur ridning med hyperflexion av hästens nacke (en kontroversiell träningsmetod använd av flera ryttare i dressyrtoppen idag) påverkar dens beteende och rörelsemönster.

Vi ser fram emot att se vad resultatet blir, gör ni?


2010... nytt decennium, nya tider.

Det kommer bli ett år med många förändringar... Det är med lite skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot det. Jag är ingen person som sätter upp nyårslöften, däremot brukar jag ha mål att sträva mot (det hjälper motivationen snarare än att man ska känna sig tvingad att utföra något).

År 2010:

- Jag kommer lämna skolans skyddade verkstad och bli en veterinär ute i det verkliga livet. Planen och målet är att examensarbetet ska vara klart i mars, och vi ska förhoppningsvis publicera en artikel om vårat projekt (som är mer ett forskningsprojekt än ett examensarbete..) på ISES-kongressen i Uppsala i slutet av sommaren. Jag hoppas att min veterinärlegitimation kommer snabbt efter att vi är klara (alltså i mars)..

- I mars håller jag min examens-och 30-årsfest. Ny fas, jag lämnar 20-åren och går in i 30+, passar bra med det nya livet som väntar med allt vad det innebär att jobba, bilda familj, köpa hus, bättre bil och allt sånt där. Och bättre hästsläp.. Nya drömmen är ett stort Boj-släp med "step-up" funktion, både jag och Candy gillar det (jag har hyrt ett sånt några gånger hittills).

- Jag söker jobb vilket är både läskigt och spännande på samma gång. Var kommer jag hamna? Måste vi flytta? Finns det lediga hästjobb? Finns det någon att fråga om hjälp...? (man är ju inte världsvan precis).

- Jag har mål och ambitioner med Candy, även om hon nu blir konvalescent efter den väntade operationen av gaffelbandet och jag inte kan rida, så jobbar jag henne mycket från marken. Hon älskar det, nu har vi hunnit träna ett par gånger och framgången är redan stor. Ibland undrar jag om hon egentligen är en hund i hästkostym.. Vi har jätteroligt ihop när vi tränar. Får hon belöning en sekund försent drar hon av mig mössan, haha! 

- Sist men inte minst;  jag och Kåre har i år varit tillsammans i 10 år (26 mars), och det ska vi fira genom att gifta oss i sommar...!  Bride to be!  <3

Spännande år. Det blir mycket att blogga om!




Trickability

Ändrade planer. Jag har varit lite mallig över att jag sällan är sjuk, men efter en julafton med en liten knatte med dagisbakterier har nu förkylningen slagit mig (och K) med full kraft. Frusen, supersnorig, till och med ögonen rinner hela tiden så ansiktet har blivit helt svullet. Gjorde ett litet försök att ta mig till apoteket, försökte dölja misären med lite smink för att någorlunda likna en människa, men när jag kom hem satt det någon annanstans. Lika bra att hålla mig och viruset inomhus.

Just typiskt, men det är väl alltid så att man blir sjuk så fort man är ledig och har planer för allt det där man aldrig hinner annars (i mitt fall tentaplugga och jobba på med specialet, hm). Försöker tappert läsa på till tentan ändå, men det går lite i slowmotion..

Lite uppdatering om hästeriet;
Candy har en rörelsestörning vänster bak som syns mest när jag får henne samlad i trav, hon har haft det länge och utreddes och behandlades på klinik för det innan jag fick henne 2008 - då sprutades haslederna. Hon har varit ok stundtals men får tillbaka problemen om hon vilat en period (som hon fick göra i höst när hon fick virushosta). Lite märkligt har jag tyckt så jag har tagit henne till klinik igen för att gå till botten med vad det kan vara. Det visade sig att hon har en gammal gaffelbandskada proximalt VB, som sannolikt är primärorsaken till hennes problem. Så nu ska hon opereras och jag håller tummarna att det hjälper (det är ju trots allt en kronisk skada som hon antagligen ådrog sig när hon vurpade i hagen som yngre).

Candy är en dam som tänker mycket och älskar stimulans, så för att hon inte ska ruttna under konvalescensen har jag med buller och bång satt mig in i det här med trick-träning. Fick tips av min tränare om bra hemsidor (t.ex www.playingwithlukas.com och www.trickhorse.com) vilka inspirerade mig så mycket att jag satte igång omedelbart med träningen i stallet - och efter bara ett träningspass kan jag nu skryta med att Candy på kommando lärt sig "puss", "kram", "putta tunna", "buga" (på god väg iallafall) och till och med "upp" (stegra, men det ska vi nog inte fortsätta med under konvalescensen eftersom det ju är bakbenet som ska opereras...). Hon älskade det - hon till och med körde hela det nyinlärda registret själv utan kommando när jag stod och pratade med en annan i stallet, hon tyckte hon var jätteduktig...! Vi ska nu börja träna apportering och "bergsgeten".

Jag återkommer med bilder senare när vi kommit lite längre i konsterna. Har beställt en bok; "Trickability" av Carol Fletcher. Här ska tränas! :-D


grottmänniska

Julen var mysig. Det är så himla fint och mysigt hemma, det piggar upp jättemycket nu när det är så grått ute. Vi fick rätt mycket snö här i Malmö, kanske 20 cm som fick ligga en vecka. Lagom till julafton töade det bort. De sista dagarna, inklusive idag, ösregnar det. Jag är sugen på att rida ut nu under ledigheten... Not!

Jag har hela tre veckors jullov från skolan - riktig lyx. Jag har ägnat första veckan åt att sova ut och "boosta" immunförsvaret lite. Men nu kommer en sanning om mig själv; Jag är kvällsmänniska. Jag har ingen sov-hejd i kroppen på mornarna. Utan väckarklocka kan jag kan sova i princip hur länge som helst - eller jag vaknar av att armarna domnat bort och nacken har en konstig vinkel för att jag sovit för länge! Jag är beroende av väckarklocka när jag ska upp tidigt - med två inställda väckartider (en i reserv ifall jag i sömnen slår av den första). Saken är att jag stiger upp 5.30 på vardagar, och då är man rätt trött på eftermiddan när man kommer hem. Men när klockan är 19-20 blir jag pigg och kreativ igen (speciellt om jag åker till stallet) - och härjar runt till lite för länge på kvällarna (omkring 23) - vilket gör att jag för varje morgon som kommer blir mer och mer grottmänniska när jag stiger upp på grund av att jag fått för lite sömn...

Nu är det två veckor kvar av ledigheten - men för att inte skruva på dygnet helt eller sova bort halva dan ställer jag faktiskt klockan - nån måtta får det vara (men unnar mig lite sovmorgon jämfört med vanliga vardagar, jag går upp kl 8). Det är dags att börja plugga till min sista tenta som går av stapeln den 27 januari (och handlar bara om hästar! fantastiskt!) samt jobba undan med examensarbetet som äntligen rullar framåt igen. I mars är vi klara.


I <3 X-mas

Nu är det så juligt hemma!!! Äntligen! Massvis av julbelysning och juldukar och dekorationer, julmusiken flödar och det luktar nybakat av lussebullar, mmmm! I like.

 Men jag undrar egentligen när det är dags att sätta upp granen??? Det är så trist att sätta upp den dan innan julafton, man hinner bara njuta av den en vecka då (efter nyår känns julen över). Och att ta fram den redan nu så blir den inte lika speciell på julafton? Usch vilket lyxproblem jag har... Det får nog bli av till lucia. Är lite sugen att gå på nån luciakonsert också. Det är riktigt stämningsfullt och avkopplande. Älskar december just för allt mys!

Bara fyra (!) veckor kvar i skolan nu, med "körepraksis", sen är det speciale-projektet som sakta går framåt som jag har satt datum till 5 mars till "försvar" (efter det blir jag färdig veterinär!), så det blir till att plugga ordentligt med det här framöver till dess. Och så fyller jag ju 30 dagen efter, då blir det stora partajet! Det blir mycket att se fram emot nästa år. Men det känns som ett ämne att skriva om runt nyår  ;-)

Nu ska jag äta lussebullar, dricka lite glögg och kolla på film med hjärtat. En bra kväll efter att ha tillbringat dagen i stallet med gosehästen!

Tidigare inlägg
RSS 2.0