En veterinärs mödor med världens bästa arbetskollegor djuren.
För att fortsätta på snuskteman så tänkte jag för alla oinvigda berätta lite om hur det egentligen är att vara veterinär(-student). Du kanske till och med sitter och drömmer om att bli veterinär? Eller ångrar att du inte blev det? För många har nog en vision att man plåstrar om gulliga små djur med stora ögon. Det gör man också, och det är jättekul (och synd om djuren förstås, men det är ju därför veterinären finns så de kan bli friska igen)! Men så finns det ju fler saker en veterinär måste göra. Här kommer lite fler exempel än de jag tidigare skrivit om:
*slakteri - här ska veterinären kontrollera djurskyddet, evt skadade/sjuka djur, kontrollera köttet mm
*Avlivningar - man måste tyvärr ibland avliva eller nödslakta ett djur (detta är det jobbigaste tycker jag, speciellt om man måste göra det med bultpistolen och den efterföljande avblödningen, det är en så... dramatisk metod. Dock snabb.)
*patologi - obducera avlivade/självdöda djur för att fastställa dödsorsak. Inte sällan har djuret börjat ruttna om den självdött, med den fantastiska lukt därtill (läs kväljnings-stank). Vill inte ens försöka beskriva den med risk för regurgitation eller vomitus (uppkast, fler knasord här!).
*rektal-undersökning - ja det ska göras rätt ofta. Vid koliker, dräktighetsundersökningar, ultraljudsscanningar mm till och med på hund ska man in och pilla med fingret (kolla tex prostatan). Måste ju påpeka att det tydligen är standard vid magont om man går till läkaren också... Bara så ni vet - beware!
*Analsäckstömning - på hund, samt behandling eller extirpation av dem (se där, ytterligare ett knasord! betyder att man tar bort dom). Dessutom lukten från sekretet ur analsäckarna... Mmmmmh!
*kläderna - totalt osexigt (?) att gå omkring i stora stålhättestövlar, overall och ett långt gummiförkläde med lång plasthandske på vänsterarmen. Och kanske lukta var eller bajs med fint brunprickigt mönster på. Som sagt, Ingen glamour.
*Obstetrik och repro-kursen, som jag ju redan skrivit om, men värd att nämnas då den var så...udda
*klösa-bita-riva-sparka-osv. ja tänk vilka risker vi kan utsättas för när vi ska hantera de stackars sjuka djuren! Har man otur kanske man får in en mördarbakterie på köpet i såret?
*kanylstick - ja ytterligare en risk om man råkar bli stucken själv för att djuret man ska sticka är lite livligt eller nåt. Väldigt spännande vad som händer beroende på vad kanylen innehöll - Låt oss säga, Somnulose? Pentobarbital? Eller varför inte etorfin?
*djurägare!!! - inte att förglömma denna kategori. Jösses vilka människor man får träffa. Alla möjliga typer med alla möjliga åsikter och orsaker och historier. Gärna hela djurets livshistoria eller varför inte få höra om lilla Fiffis bästis Karo som har varit med om bla, bla, bla.... Och förresten, inte bara djurägare när som man träffar när man arbetar.
När folk, t.ex. på en fest eller middag, frågar vad man gör, och man svarar att man ska bli veterinär, så börjar många berätta alla deras historier med deras djur. Om när de ridit nångång. Om att de haft en katt som gjort si eller så. Om deras möte med en ko. Eller när de åt en ko. Och så vidare...
Har jag glömt något nu?
Jo ni kanske undrar varför jag alls vill bli veterinär och utsätta mig för allt o-glamourigt frivilligt??? Jo det har jag svar på!
- Kärlek.
För trots allt är det värt det, när man lyckas hjälpa det sjuka djuret och en ledsen djurägare blir glad igen. Och att få arbeta och vara hela dagarna med djur (i mitt fall hästar <3 ), kan det bli bättre?
