Det är mycket nu. Men när är det inte det?

Jag är helt galet trött!!! Välkommen till arbetslivet.. Bara att vänja sig antar jag. Men jag klagar inte - jag har ju drömyrket och älskar det.

Dagarna är fantastiskt stimulerande. Händer saker hela tiden på skolans klinik, jag har många patienter som jag ska utreda. Just nu är jag på kirurgiavdelningen och har fått sondera sår, lägga "Robert-Jones" bandage och andra förbindningar, ultraljudat och röntgat ben, endoskoperat strupar, halthetsundersökningar och varit med på lite operationer - fler blir det, imorgon ska jag vara med på två hästar som har vänstersidig respektive högersidig(!) larynxhemiplegi - eller på "vanligt" språk: strup-pipare. Så det måste jag plugga på ikväll ("tie-back"-operation av aretynoidbrosket i strupen). Hästarna kommer inte kunna gnägga efteråt men de kommer kunna prestera normalt igen efter att ha haft nedsatt luftflöde i halsen.

Dagarna är långa, idag kom jag hem 19.00.  Som tur är får jag mocka-hjälp till pållan idag (får mocka-hjälp måndagar och fredagar) de andra dagarna är jag hos henne - folk undrar hur jag orkar/hinner. Men såhär, nu är jag ju skittrött, men efter att ha åkt och kommit hem från stallet på kvällarna har man nya krafter. Stallet är rekreation, avkopplande, socialt, motion och ett ställe att bli på bra humör på (speciellt eftersom min häst har humor och får mig att skratta. Men det får ju mannen min med så det är skönt att vara hemma emellanåt också!)

Jag har även börjat söka jobb... Jag är ju snart klar! Det känns jätteoverkligt. Läskigt och lockande på samma gång. Jag söker bara "häst"jobb, det är ju det jag brinner för och vill bli ännu bättre på. Håll tummarna för mig, jag återkommer med hur det går!

Kvällen ska ägnas åt plugg så det är väl dags att sätta igång med det så det går bra imorgon...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0